Institutionen för organismbiologi

Om forskningsprogrammet i fysiologisk botanik

Vi är intresserade av hur växters utveckling styrs på genetisk och molekylär nivå. Vår forskning fokuserar särskilt på rotens vaskulatur, på utveckling och evolution av växters reproduktiva organ samt på växters adaptiva respons på abiotiska stressfaktorer.

Linnean Centre for Plant Biology in Uppsala

Forskningsprogrammet i fysiologisk botanik är delaktiga i Linnean Centre for Plant Biology in Uppsala som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Bild: Linnean Centre for Plant Biology in Uppsala

Tage Erikssons minnesfond

Tage Eriksson var professor i fysiologisk botanik 1978 - 1992.
Genom att vara extremt dedikerad som doktorand startade han en ny era i nordisk växtfysiologi genom att först klara av att odla fria celler in vitro och för det andra att få dessa celler och cellklumpar att bilda intakta växter som sedan kunde massförökas.
Tage Erikssons forskargrupp växte och flera av deras genombrott, som isolering och fusion av protoplaster, produktion av somatiska hybrider, organell-överföring och regenerering av manipulerade växter betraktas idag som klassiska.

Till minne av Tage Eriksson har hans familj instiftat en minnesfond som delas ut för förtjänstfulla insatser för forskning och undervisning inom växtfysiologi.

För 2018 tilldelas medel ur denna fond: Prashanth Ramachandran, doktorand vid institutionen för organismbiologi, fysiologisk botanik, Uppsala universitet, för sina studier av hur utvecklingen av växters vattenledande vävnad, xylemet, påverkas av brist på vatten. Prashanths noggranna fenotypiska, genetiska och molekylära analyser visar att stresshormonet abskissinsyra, ABA, som normalt triggas av torka, krävs för den normala utvecklingen av kontinuerliga xylemsträngar. Under vattenbrist, då ABA nivåerna snabbt stiger, bildas i stället fler strängar. Genom att cell-specifikt blockera ABA-signalering har Prashanth visat att signalering i ledningsvävnaden är av liten betydelse för detta. I stället är det i endodermis, det cell-lager som ligger utanför ledningsvävnaden i roten, som signaleringen äger rum. ABA påverkar här nivåerna av ett mikroRNA som har förmågan att röra sig in till ledningsvävnaden för att där bestämma nivåerna på proteiner som styr utvecklingen av xylemcellerna. På så sätt fungerar endodermis som en sambandscentral för signaler som berättar om omvärldsförhållanden. Prashanths upptäckt visar hur växter svarar på omvärldens förhållanden genom att, via en intrikat molekylär kommunikation mellan olika celltyper, påverka och anpassa sin inre struktur.

Medarbetare vid fysiologisk botanik

Länkarna nedan leder till universitetets personalkatalog.