Institutionen för organismbiologi

Hur fungerar olika system i kroppen och vad finns det för skillnader och likheter mellan olika djur och människa?


I jämförande fysiologin undersöker vi med hjälp av fysiologiska, biokemiska och molekylära studier hur olika djur har anpassat sig till olika levnadsätt och livsmiljöer. Vi studerar såväl hela organismer, som djur på vävnads-, cell- och molekylnivå. En viktig frågeställning är hur olika fysiologiska processer har utvecklats från ett mer primitivt stadium till en mer avancerad och komplex form, samt vilka förändringar som har skett under utvecklingens gång.
 

Brunfärgning – inte bara solbränna

Melanisering är en skyddsreaktion och ett försvarssystem som finns i nästan alla organismer. Vi studerar denna reaktion i artropoder (insekter och kräftdjur) för att förstå hur detta system aktiveras och hur det bidrar till försvaret mot olika patogener. Reaktionen är komplex och den aktiveras av mycket små mängder olika sockermolekyler från mikroorganismer. Vissa patogener har utvecklat metoder för att undvika att aktivera detta system och våra studier syftar till att förstå i detalj hur detta sker och kunskap om detta kan ge information om hur denna reaktion även regleras i andra organismer.


Kan vi lära av kräftor?

Hematopoetisk vävnad
Blodkroppsbildande vävnad i kräfta.
Celler som delar sig har grön färg.

Ryggradslösa djur har inget förvärvat immunförsvar med antikroppar utan måste helt förlita sig på medfödda system. Djurens blod, har cirkulerande blodkroppar som är avgörande för immunförsvaret, men också för att läka skador och vid nybildning av skadade kroppsdelar och nya celler i hjärnan. Hos kräftdjur bildas blodkroppar i en speciell blodkroppsbildande vävnad som kan plockas ut ur djuret och vi kan studera stamcellerna in vitro. Vi studerar hur denna nybildning går till och undersöker hur nya blodkroppar och nervceller differentieras.


Pubertet hos fiskar

Generellt sett är det energimässigt krävande för en organisms att fortplanta sig. Därmed är det viktigt att könsmognaden (puberteten) inleds först när en viss storlek har uppnåtts och det finns tillräckliga energireserver i form av lagrat fett. Men hur kan en organism känna av när tillräckliga nivåer av lagrad energi har uppnåtts? Könsmognadsprocessen hos fiskar, som hos andra däggdjur, inleds genom en aktivering av den s.k. hjärna-hypofys-gonad (HHG) axeln. Hjärnan stimulerar syntes och utsöndring av s.k. gonadotropiner i hypofysen, som i sin tur stimulerar bildning av könshormoner och utvecklingen av könskörtlar. För att denna process ska infalla vid rätt tidpunkt är det av vikt att en organism kan känna av när tillräckliga nivåer av lagrad energi har uppnåtts. I vår forskningsgrupp försöker vi förstå och kartlägga de hormonella och molekylära signalvägar som länkar ihop tillväxt och energireserver med puberteten och studerar dessa processer hos olika fiskarter, bland annat Atlantlax och zebrafisk. 


Järn ett livsnödvändigt gift

En testikel från bananfluga

Järn är ett spårämne som är nödvändigt för nybildande och överlevnad av celler och därmed hela organismens välbefinnande. Trots dess oundgänglighet kan järn i större mängd vara giftigt eftersom den kan orsaka allvarliga cell- och vävnadsskador. Varje organism måste noggrant reglera upptag, lagring och utnyttjande av järn. I denna studie undersöker vi mekanismerna bakom järnregleringen och vilken roll järnet har i olika processer som celldelning, bildandet av spermier och uppkomst av olika neurodegenerativa sjukdomar.



Läs mer om forskningen inom jämförande fysiologi

Utbildning

Tycker du att det här är intressant och vill lära dig mer? Läs mer om våra utbildningar inom biologi på Institutionen för biologisk grundutbildning