Nyheter

Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.

I maj åkte Inga Hedberg tillbaka till Addis Abeba för att hedras för sitt arbete med Flora of Ethiopia and Eritrea som färdigställdes för tio år sedan. En flora i 8 volymer som nog inte hade blivit av utan Inga och Olle Hedberg.

Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar eller stenkammargravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland, Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.

En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

Under perioden trias (252 – 201 miljoner år sedan) levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn. Resultaten publiceras i Science.

Efter sju år av vetenskapliga undersökningar kan forskare konstatera att en ny art av dinofågeln Archaeopteryx har hittats, Archaeopteryx albersdoerferi. Flera forskare från Uppsala universitet är delaktiga i studien, vars resultat visar att den nya arten är ungefär 400 000 år yngre än de andra Archaeopteryx som tidigare har påträffats.

Själviska gener är gener som sprids vidare till nästa generation men som inte har någon fördel för individen i stort och kan ibland vara skadliga. Forskare vid Uppsala universitet har för första gången sekvenserat, eller kartlagt, två stycken själviska gener i mögelsvampen Neurospora intermedia som får svampsporer att döda sina syskon. Oväntat nog var generna inte släkt med varandra, vilket kan tyda på att själviska gener är vanligare än vad man tidigare trott.

För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Evolution och utvecklingsbiologi (Uppsala Universitet) och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.

Forskare vid Systematisk biologi (Uppsala Universitet), SLU, Tartu universitet och European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg har tillsammans genomfört den första globala genomiska kartläggningen av bakterier och svampar i jord. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Som vapen produceras en mängd olika antibiotiska ämnen samtidigt som resistenser utvecklas som motmedel.

I en ny studie har forskare från Sverige och Storbritannien undersökt hur det hormonstörande ämnet linuron påverkar fortplantningen hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis. Forskarna fann att linuron, som används som bekämpningsmedel, försämrade hanarnas fertilitet samt att yngel utvecklade äggstockar istället för testiklar i högre utsträckning vilket försköt könsfördelningen till fler honor.

I en tvärvetenskaplig studie har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4 000 år av Iberiska halvöns förhistoria. Forskare från Människans Evolution är medförfattare till studien.

Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell forskargrupp har använt synkrotron-mikrotomografi för att kunna hitta svar på frågan utan att skada fossilen. Resultaten visar att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.

Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern.
Läs mer

Årets Systematikdagar, de tolfte i ordningen, äger rum 21-22 november i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Systematikdagarna vänder sig också till en bred publik och det behövs inga särskilda förkunskaper för att kunna hänga med i programmet och den naturintresserade allmänheten är välkommen att ta del av föreläsningarna.

Som forskare i systematisk botanik har Magnus Lidén upptäckt omkring 150 nya blomväxter. De stundtals strapatsrika exkursionerna har tagit honom till bland annat Indien, Kina och Iran. Läs intervjun!

Den 3-5 mars intar vetenskapsfestivalen SciFest multihallarna i Fyrishov. Årets tema är framtidsstaden. Zebrafiskfaciliteten deltar och visar upp hur embryon utvecklas samt hur man jobbar i ett fisklab.  

Sandra Baldauf, professor vid institutionen för organismbiologi, har utsetts till mottagare av Björkénska priset, Uppsala universitets finaste vetenskapliga pris.

När i evolutionen uppkom egentligen emaljen som vi har i våra tänder? Och var i kroppen dök den först upp? I det senaste numret av tidskriften Nature presenterar forskare från Uppsala och Kina data från två vitt skilda forskningsområden, paleontologi och genomik, som tillsammans ger ett tydligt men oväntat svar på frågan: emaljen uppkom i huden och flyttade till tänderna långt senare.

Läs mer här

Nu hoppas svenska forskare för första gången få bevis för att svampar är parasexuella även i naturen. Läs mer och lyssna på Vetenskapsradions veckomagasin

Sophie Sanchez vid avdelningen för Evolution och Utvecklingsbiologi, institutionen för organismbiologi har tilldelats Stensiö-belöningen, ett pris uppkallat efter den svensk paleozoologen Erik Stensiö.

De svenska fästingarterna sprider sig norrut. Tomas Jaenson, professor vid Uppsala universitet, har forskat på fästingar sedan 1980-talet. Jaenson menar att klimatförändringarna är en starkt bidragande orsak. Lyssna på inslag på P4 Västerbotten

Läs artikeln om bättre miljöriskbedömning av läkemedel som uppmärksammas i i EU kommissionens nyhetsbrev. 

Enligt en ny studie som publicerats i Science Advances dör djurarter ut ungefär 114 gånger snabbare än vanligt. Forskarna bakom studion menar att det tyder på att jorden är på väg in i den sjätte stadiet av utrotning. Hör Carl Folke och Maria Schultz från Stockholm Resilience Center och Per Ahlberg professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet berätta om vad det är som håller på att hända och hur vi kan förhindra det.

En av de forskare som fått ta del av Hjärnfondens anslag är professor Åsa Mackenzie, forskare vid Uppsala universitet som jobbar med hjärnans belöningssystem. Hennes forskning handlar om att förstå hur hjärnan fungerar vid de val vi gör och de beslut vi fattar varje dag.

Läs mer på Hjärnfondens hemsida

Zebrafiskfaciliteten vid SciLifeLab har deltagit vid utvecklandet av en metod där riktade mutationer utförs i zebrafisk i högt tempo. Studien presenteras i Juli-utgåvan av tidskriften Genome Research. Zebrafiskfaciliteten erbjuder denna teknologi som en service åt Svenska forskare. För mer information se SciLifeLabs nyhetsweb.

Den 28 juni till 2 Juli hålls det nionde Europeiska Zebrafiskmötet i Oslo.  Mer information finns att få via följande länk: 9th EZM Oslo 2015

Passa på och besök oss under SciLifeLabs Öppet Hus dag den 27 maj 2015. Mellan 13.00-13.45 är du välkommen att besöka vår facilitet samt ställa frågor om zebrafisk som modellsystem. 

Nya rön om pekingmänniskan, artikel i UNT 2015-03-12