Forskarprofilen: Fabien Burki

Fabien Burki

Tänk dig att du tittar på miljön och hittar en cell (det vill säga en organism som består av enbart en cell) som verkar vara en viktigt evolutionär länk till att förstå hur händelser för mycket länge sedan ledde till den mångfald av liv som finns idag. Du vill då ta reda på allt om den här cellen, hur den ser ut, var den kom ifrån och vilka hemligheter som döljer sig i dess genom. Det är dessa frågor som Fabien Burki vill svara på för att förstå några av de stora övergångarna i evolutionen, till exempel förmågan att använda ljus för att producera energi eller övergången från att leva fritt till parasitism.

Fabien är verksam på forskningsprogrammet för sysematisk biologi vid institutionen för organismbiologi och forskar på protister. Protister är i stort sett allting som inte kan betraktas om djur, svampar eller landväxter, men är tillräckligt komplexa för att ha en cellkärna. Till exempel är den klassiska amöban, Amoeba proteus, som ofta används i skolans, en protist. Faktum är att protister ugör den stora majoriteten av eukaryoters (organismer med cellkärnor) biologiska mångfald och omfattar en en svårfattlig variation av former och livsstilar, alltifrån elaka parasiter som Toxoplasma gondii (orskar sjukdomen toxoplasmos) till fredliga plankton vars bloming kan ses från rymden.

- Det är spännande att upptäcka saker som verkar vara släkt, men faktiskt inte är det och ska placeras på motsatta grenar i livets träd, säger Fabien. Vill man förstå hur eukaryoter har utvecklats måste vi titta på den okända mångfalden hos protister.

Vägen in i forskningen var inte spikrak för Fabien. Hans föräldrar var visserligen forskare och han fick tidigt ett intresse för vetenskap. Han var väldigt intresserad av meteorologi och fysik, men kände att dessa fält krävde för mycket svår matematik (vilket han inte gillade). Istället började han studera biologi vid universitetet. Där träffade han professor Jan Pawlowski som studerade protister och en helt ny värld av mångfald öppnade sig.

- Jag är fortfarande djupt förvånad över att vi inte har tagit upp detta mer i undervisningen. Det undervisas väldigt lite om protister, även här på Uppsala Universitet. Detta trots att organismer som djur bara en detalj på livets träd, sett ur ett brett evolutionärt perspektiv, forsätter han.

Fabien gillar att utveckla nya forskningsområden. Han har börjat studera en gåtfull grupp parasiter som infekterar blötdjur som ostron och musslor.

- Det finns väldigt lite forskning om släktskap hos parasiter som inte infekterar människor eller grödor, trots att de kan ha stor påverkan på mänskliga aktiviteter. Till exempel har de parasiter vi studerat nästan tagit kål på skadjursodlingar i några regioner, men det finns inte ett helt tillgänligt genom för hela gruppen, samtidigt som det finns tiotals genom tillgängliga för en enskild art av malariaparasiten Plasmodium, säger Fabien. Om du är som jag och gillar en god ostrontallrik, kan inte detta vara bra, säger han med ett skratt.

Fabiens långsiktiga dröm är att kunna se allting i olika miljöer och identifiera alla saknade evolutionära kopplingar. Dessa celler sekvenseras, deras biologi studeras och deras livsstilar läggs till det evolutionära trädet.

- Det skulle vara ett stort steg framåt och det bästa sättet att komma förbi läroboksmässiga generaliseringar om vad celler kan göra, noterar han.

- Det finns så mycket att utforskar och upptäcka, säger han.

När Fabien är ledig, vill han tillbringa tiden med familjen. Han tycker också om att vara ute och fotografera samt vindsurfa.

På frågan om vad han har för råd till en person som är intresserad av att göra karriär som forskare är hans viktigaste råd att inte vara rädd för förändring.

- Du kommer att hamna där forskningen inom ditt fält görs. Var inte rädd att utforska olika möjligheter och när du vet vad som verkligen intresserar dig, kör på det. Du kommer formodligen behöva flytta runt till många olika platser, säger han. Det är en stor möjlighet att utforska andra kulturer och samhällen.

Varför valde Fabien att flytta till Uppsala? Det var för att Uppsala var ett av få ställen i världen som har systematisk molekylär forskning och forskningsmiljön i Uppsala låter honom att utveckla det han vill.

- Fantasin sätter gränserna här (och medel förstås, som överallt annars), säger han. Han kände också att Sverige var ett bra ställe att flytta till med familjen och att det är nära hans hemland Schweiz.

- Det var inte lätt att flytta hit, men nu har vi ordnat med allt och vi gillar det verkligen, säger han.

Fakta Fabien Burki

Gillar: Ost och vin

Ogillar: Kardemumma och telefonsamtal

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin