Forskarprofilen: Mattias Jakobsson

De senaste årens tekniksprång inom genetiken gör att Mattias Jakobsson kan analysera DNA från flera tusen år gamla människoben. Foto: Mikael Wallerstedt

Människans släktträd i fokus

Han kunde ha blivit professionell bergsklättrare men valde istället att ägna sig åt forskning om vilka genetiska förändringar som varit avgörande för människans utveckling. Mattias Jakobsson är nybliven professor i genetik. 

Mattias Jakobsson har ett tydligt minne från sin barndom. Han kan ännu inte läsa men sitter ändå och bläddrar i olika böcker hemma. En av böckerna väckte hans särskilda intresse.
- Den hade en bild av ett fossil från en Australopithecus. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var så häftigt.

Vid 39 års ålder leder Mattias Jakobsson en forskargrupp vid Uppsala universitet och har redan publicerat sig flera gånger i prestigetidskrifter som Science, Nature och PNAS. Tillsammans med sina kollegor har Mattias Jakobsson bland annat visat hur jordbruket spred sig i Europa under stenåldern och bidragit till ny kunskap om en av de allra tidigaste förgreningarna i människans släktträd.
Mattias Jakobsson är intresserad av historia och var tidigt också fokuserad på biologi, ett ämne han dock kom att tappa intresset för under en period. Istället började han läsa matematik på universitetet.
- Men vad skulle jag använda matematiken till? Genetiken visade sig var den naturliga kopplingen mellan biologin och matematiken med sina logiska lagar.

De senaste årens rejäla tekniksprång inom genetiken gör att Mattias Jakobsson och hans kollegor med sina metoder kan analysera stora mängder DNA, ibland även DNA från flera tusen år gamla människoben.
- För bara 10 år sedan tittade man på kanske 100 genetiska markörer. Det har skett en enorm förändring i den mängd data vi kan generera. Nu har vi möjligheten att analysera miljontals markörer och vi har helt andra verktyg för att undersöka evolutionära och genetiska frågeställningar.

Ett av Mattias Jakobssons projekt fokuserar på att undersöker vilka regioner i arvsmassan som förändrades dramatiskt vid tiden för den moderna människans uppkomst. Den centrala frågan är vilka genetiska förändringar som var avgörande för utvecklingen av människan som hon ser ut idag.

Forskargruppens arbete sker både i labbmiljö och framför datorn. En av Mattias Jakobssons favoritdelar i forskningsprocessen är själva uppstarten av en studie. När han är ute och träffar andra forskare, lägger ihop pusselbitar och tillsammans med kollegorna kommer fram till vilka frågor det är som gruppen behöver finna svaret på.
- Så gillar jag när vi får tillbaka data. Då kliar det i fingrarna. Man vill snabbt analysera data och se vart resultaten pekar. Sedan känner man ibland att studien nästan är klar. Vi vet ju resultaten. Men kanske den viktigaste fasen av ett projekt innebär att verifiera resultaten, vända och vrida på dem, fundera över alternativa hypoteser och analyser. När jag började forska tyckte jag att skrivprocessen var överflödig, men nu njuter jag av att skriva en bra artikel som berättar om resultaten.

Det händer mycket inom genetikforskningen just nu. Runt om i världen publiceras nya studier som möjliggjorts av de stora framstegen på tekniksidan. Och det finns ett visst mått utav konkurrens mellan forskargrupperna som jobbar med människans evolution.
- Det är inte ovanligt att flera grupper är samma spännande upptäckt på spåren eftersom informationsutbytet går snabbt. Det kan vara någon pusselbit som faller på plats och leder till att vi ställer liknande frågor. 

Mattias Jakobsson och hans kollegor hade jobbat länge på en studie som byggde på analys av genetiska varianter från sju grupper av de klick-talande folken Khoe och San i södra Afrika när de upptäckte att det fanns en annan konkurrerande grupp som höll på med en liknande studie. Nu gällde det att snabbt bli klar med de sista bitarna för att kunna kunna presentera fynden.
- Jag satt natten innan min son skulle döpas och jobbade med det sista.

Och det gick vägen. I september 2012 publicerades studien i tidskriften Science. Resultaten visade att de flesta som identifierar sig som Khoe eller San är ättlingar till den tidigaste förgreningen i människans släktträd. Dessa folk tillhör en släktgren som skiljdes från andra folk för minst 100 000 år sedan.

Gruppen kunde också visa att gener som styr skelettmorfologi evolverade ovanligt snabbt under den tidsperiod, för några hundra tusen år sedan, då den anatomiskt moderna människan utvecklades.
Tillsammans med två kollegor Carina Schlebusch, postdoc i Mattias Jakobssons grupp och Himla Soodyall, professor vid the University of the Witwatersrand, åkte Mattias Jakobsson till Sydafrika för att presentera resultaten, bland annat under ”Heritage Day” i Kalahari tillsammans med San-grupper som deltagit i studien.