Forskarprofilen: Tobias Andermann
Alla djur och växter som finns på vår planet ingår i det som kallas planetens biodiversitet eller biologisk mångfald. Ända sedan människor gjorde sin entré i historien har biodiversiteten minskat. Minskningen har många orsaker, men vårt utnyttjande av land och hav och exploatering av naturliga råvaror är de största drivande krafterna bakom denna minskning. Varje gång människor hugger ner en skog för att odla grödor eller foder till djur, eller torrlägger en våtmark för att bryta torv, tappar djuren plats att bo på. Med andra ord försvinner livsmiljön. Livsmiljöer kan också förstöras av förändringar orsakade av ett varmare klimat.
Kontakt
Stora frågor
Kan minskningen av biodiversitet kvantifieras? Kan vi ta reda på hur snabbt minskningen sker och hur står sig denna minskningshastighet jämfört med andra massutrotningar i Jordens förflutna? Dessa frågor vill Tobias Andermann hitta svaren på.
- Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskap och att observera världen, säger han. När han lärde sig om evolution i skolan och insåg att han ville lära sig mer om de bakomliggande processerna. - Det var inte förrän jag blev doktorand som jag verkligen förstod storleken på den pågående biodiversitetskrisen, fortsätter han.
- Jag upptäckte också att kunskapen om hur svår den här krisen verkligen är var dålig. Hur kan vi på bästa sätt öka vår kunskap om detta? Vi behöver snabba lösningar, eftersom tiden inte är på vår sida.
Datorernas intåg
För att tackla problemet vände sig Tobias till ett gammalt intresse, datorer.
- När jag studerade blev jag väldigt intresserad, nästan besatt, av programmering och att arbeta med ”big data”, säger han. Intresset har förvandlat mig till en databiolog. Det visade sig att det går att öka vår förståelse för biologisk mångfald en hel del genom att använda data som redan existerar. Vi kan analysera och presentera det på nya sätt. Maskininlärningsmodeller i synnerhet ger oehört stora möjligheter att hitta mönster i stora komplexa dataset och hjälper oss att förstå dynamiken hos den biologiska mångfalden sett över tid och rum.
Den mest intressanta upptäckten han gjort grundar sig på en djupdykning i data som samlats ihop av forskare under de senaste 100 åren. När han analyserade däggdjursfossildata och deras utrotning blev han förvånad över hur stor påverkan människor har på naturen och hur mycket den sticker ut, även om man tittar på geologiska tidsskalor över hundratals miljoner år. När han jämförde förhistoriska utrotningshastigheter med den nutida, fann han att den nutida hastigheten är ungefär 2000 gånger större jämfört med naturlig utrotning. Inte nog med det, tittar man på den skada som redan åsamkats arter som ännu inte utrotats och beräknar sannolikheten för att de kommer att utrotas, blir den beräknade framtida utrotningshastigheten 10 000 gånger högre vid slutet av århundradet. Utrotning är en naturlig process, men den sker nu med en hastighet som är jämförbar med de fem stora utrotningarna i jordens historia, inklusive den som utrotade dinosaurierna.
Han poängterar mycket noga att naturen är motståndskraftig och att populationer kan återhämta sig när bevarandestrategier och andra åtgärder tillämpas för att hantera den här krisen. Det finns många positiva exempel, men det är viktigt att tillräckligt stora ytor skyddas från mänsklig påverkan för att arter ska kunna återhämta sig. FN:s beslut vid COP15 mötet i Montreal att skydda 30% av all yta är ett stort steg i rätt riktning, tycker han.
Fakta Tobias Andermann
Titel: Biträdande universitetslektor vid institutionen för organismbiologi.
Gör mig glad: Tillbringa tid med min fru. Brygga öl, brädspel, vandringar och ge mig ut på löpturer, kan också uppskatta att ta det lugnt hemma med en film eller med att spela Civilization.
Att vara forskare är inget vanligt jobb
På frågan om vilka råd han kan ge till en ung människa som vill bli forskare svarar han att den ska följa sitt intresse, men använda det mer som en kompass än en strikt karta.
- Försök vara flexibel och ta vara på lovande möjligheter som examensarbeten och forskningsanställningar som dyker upp, även om dessa inte är precis vad du tänkte dig. När du väl leder ett forskningsprojekt eller har en ny anställning, styr det så mycket som möjligt i den riktning du är intresserad av”, säger han. Han fortsätter:
- Var medveten om att forskaryrket inte är som ett vanligt jobb. Det kräver mycket tid och energi. Å andra sidan är det mycket intressant och har uppsidor som mycket frihet och flexibilitet. Slutligen är mitt råd att aldrig glömma att det finns många sätt att utforska världen på än från ett strikt vetenskapligt perspektiv. Skapa kontakter, läs och skaffa dig hobbys utanför vetenskapen, säger han.