Forskning

Kön är en grundläggande och urgammal egenskap hos eukaryoters reproduktion som ofta kopplas samman med specialiserade könskromosomer vilka medverkar i utvecklingen av honor och hanar. Det finns en stor mångfald av könskromosomer inom och mellan könen: XY-system där honor har XX och hanar XY och ZW-system där honor har ZW och hanar ZZ, trots vikten av konservering av sexuell reproduktion. Den här mångfalden spelar troligen en nyckelroll för många olika aspekter av evolution, då könskromosomer spelar centrala roller i anpassning, artbildning och sexuell dimorfism. Det är dock inte känt hur könskromosomer är uppbyggda och vilka typer av könsspecifika förändringar som sker. För att förstå orsakerna och konsekvenserna av könskromosomevolution behöver system studeras där könskromosomer har utvecklats nyligen och oberoende flera gånger. Forskagruppen forskar nu på att ta reda på tidiga kännetecken på könskromosomevolution genom att använda gräshoppan Vandiemenela viatica som modell. De flesta arter har ett X0-system där honor har två X-kromosomer och hanar bara en, men det har uppkommit upprepade och oberoende kromosomsammansmältningar mellan X-kromosomer från föregångare och autosomer som gett upphov till bildning av nya Y-kromosomer. Vi hoppas kunna ge en integrerad information om tidiga kännetecken på könkromosomevolution genom att använda genomik i framkant, transkriptomik, single-cell upplösning och cytogenetik. Forskningen kommer att försöka svara på följande frågor:

  1. Hur hindras rekombination mellan nybildade könskromosomer?
  2. Hur utvecklas genregulering efter hindrad rekombination?
  3. Hur snabbt bryts neo-Y-kromosomen ner efter att rekombination hindrats?
Senast uppdaterad: 2021-02-25