DNA från Dödahavsrullarna en ny ingång till historien
2020-06-03

Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.
Dödahavsrullarna består av 25 000 fragment av pergament och papyrus som hittades 1947 i Qumran på Västbanken. De gömdes undan där år 70 e. Kr. och är ungefär 2 000 år gamla. De är judiskt religiösa texter och omfattar bland annat de allra tidigaste bevarade bibliska texterna.
– Det är fantastiskt att vi har kunnat utvinna DNA ur det här materialet. De här djurhudarna har bearbetats till pergament, förvarats i ett torrt och varmt klimat i flera tusen år och sedan hanterats av människor igen när de återfunnits. Normalt hade man inte förväntat sig att det ska finnas DNA kvar i de här fragmenten, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

Mattias Jakobsson och hans forskargrupp är specialiserade på att utvinna och hantera väldigt gammalt DNA. När det fick höra att forskargruppen i Israel hade kört fast och var redo att ge upp insåg de att de med sina metoder kunde få forskningen att komma vidare. Ett fyrtiotal fragment av varierande storlek fördes till gruppens högteknologiska labb i Uppsala.
– Vi har justerat våra metoder för att få dem att fungera för det här materialet. Det krävde lite uppfinningsrikedom. De här fragmenten är också ohyggligt kontaminerade, säger Mattias Jakobsson.
Sortera bort mänskligt DNA
En av utmaningarna var att sortera bort allt mänskligt DNA. Forskarna ”mappade” den genetiska information de fått fram mot det humana genomet och tog bort det som matchade människa. Sedan fokuserade de på den informationen som var kvar.
Uppsalaforskarna kunde lämna över en hel del intressant information till forskarna som studerar Dödahavsrullarnas historia. Först och främst vilket djur skinnen kom ifrån. De kunde också visa att det är möjligt att avgöra vilka bitar som kommer från samma individ. Om man gör antagandet att en skrift kommer från ett djur kan det här göra det lättare att pussla ihop dokument som fallit sönder i många bitar.
DNA-forskarna kunde också berätta en del om djurens släktskap sinsemellan. Vilka får som tillhört hjorden som levde lokalt i Qumran och vilka får som inte var nära besläktade och förmodligen levt längre bort.
Representerar en större del av judendomen
En av funderingarna som funnits kring Dödahavsrullarna är vilka som egentligen skrev dem. Man vet att det fanns en sekt i Qumran som hade en tro och ett levnadssätt som skilde sig en hel del från övriga judiska befolkningen vid den här tiden. Kom alla skrifterna från den sekten och därför bara speglade tankarna och kulturen hos ett snävt urval av den judiska befolkningen?

pergament gör det möjligt att dra slutsatser om vilka
textfragment som hör ihop. Courtesy of The Leon
Levy Dead Sea Scrolls Digital Library. Israel
Antiquities Authority. Photo: Shai Halevi
Den nya kunskapen om materialet texterna är skrivna på stöder tesen att Dödahavsrullarna inte bara representerar den lokala sekten i Qumran utan en större del av judendomen. Flera av texterna verkar ha producerats någon annanstans. Förutom pergament från får som kom från hjordar långt bort fanns det även pergament av koskinn. Eftersom kor var svåra att föda upp i det torra ökenklimatet kring Qumran kom förmodligen även dessa skrifter någon annanstans ifrån.
Genom att med större säkerhet kunna para ihop rätt bitar, och ta isär sådant som visat sig vara felaktigt lagda pussel, har forskarna vid Tel Aviv University även kunnat dra andra slutsatser. Bland Dödahavsrullarna fanns flera religiösa texter i många olika kopior. De berättar samma historia - men inte ordagrant. En Torah-text idag återges med exakt samma ordalydelse var än i världen man befinner sig. För 2 000 år sedan verkar innebörden ha varit viktigare än de exakta orden och så verkar det inte bara ha varit i Qumran, utan även i en större del av det judiska samhället.
Linda Koffmar
FAKTA OM STUDIEN
Dödahavsrullarna förvaltas av en särskild enhet vid Israel Antiquities Authority. Vid Uppsala universitet har Mattias Jakobsson, Emma Svensson och Ariel Munters arbetat med studien. De israeliska kollegorna är verksamma vid Tel Aviv University och även forskare vid Weill Cornell Medicine har deltagit i analysen.
Publikation
Anava et al., Illuminating Genetic Mysteries of the Dead Sea Scrolls, Cell (2020).
https://doi.org/10.1016/j.cell.2020.04.046
News
-
Video about Ancient DNA
Arbetet kräver minutiösa förberedelser i form av speciella renrumsoveraller, masker och handskar för att minska föroreningsrisken. Foto/bild: Marcus Holmqvist Idag kan avancerad dna-teknik hjälpa oss förstå hur människor och folkgrupper levde och interagerade för tusentals år sedan. Följ med in i Uppsala universitets Ancient DNA-laboratorium, som sätter ljus på forntida kvarlevor.
-
Climate resilient microalgae could help restore coral reefs
Corals bleaching due to high water temperatures. Photograph: Getty Images Coral species exhibit different temperature tolerances. This is in part due to the composition of their microalgae symbionts. With a new method, researchers from Uppsala University were able to predict how individual microalgae might behave under future temperature stress and identify more tolerant coral symbionts.
-
Lyssna på Per Ahlberg i forskarpodden
Ventastega - en tetrapod som levde under devontiden i vad som nu är Lettland. Foto/bild: Pavel Beznosov För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi, har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder.
-
ERC-anslag till Fabien Burki
Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut 313 nya ERC Consolidator Grants i 24 olika länder. Bland mottagarna finns två forskare vid Uppsala universitet: Maria Tenje och Fabien Burki. Dessutom delas ett ERC Starting Grant ut till Ingela Lanekoff.
-
350 years old remains in a Stone Age site in Portugal
Maxilla and tooth from the specimen excavated at Cabeço da Amoreira in Portugal, used for biomolecular analyses in this study. Photograph: Rita Peyroteo Stjerna An African man who lived just 350 years ago was buried in a prehistoric shell midden in Amoreira in Portugal. This was very surprising because Amoreira and other midden sites in the Muge region are well known by archaeologists for the cemeteries of the last hunter-gatherers living in the area 8 000 years-ago.
-
The reign of the dinosaurs ended in spring
The asteroid which killed nearly all of the dinosaurs struck Earth during springtime. This conclusion was drawn by an international team of researchers after having examined thin sections, high-resolution synchrotron X-ray scans, and carbon isotope records of the bones of fishes that died less than 60 minutes after the asteroid impacted. The team presents its findings in the journal Nature.
-
Exposure to chemical mixtures during pregnancy alters brain development
By linking human population studies with experiments in cell and animal models, researchers have provided evidence that complex mixtures of endocrine disrupting chemicals impact children’s brain development and language acquisition. With their novel approach, the scientists show that up to 54 per cent of pregnant women were exposed to experimentally defined levels of concern.
-
Previously unknown dinosaur habitat found in Poland
This footprint of a bipedal predatory dinosaur, 199 million years old, is so well preserved that even details such as claws and skin are distinguishable. Photograph: Grzegorz Niedzwiedzki In summer 2021, in an opencast clay mine in Borkowice, Poland, researchers found what may be Europe’s largest array of dinosaur tracks. Several hundred very well-preserved footprints from at least seven dinosaur species were discovered, and the scientists say far more remain to be found.
-
Multimillion kronor bequest to mycological research at Uppsala University
The mycology research conducted at Uppsala University includes systematics and ecology. The image shows inedible false honey mushrooms growing from a tree stump. Photograph: Getty Images Thanks to an SEK 10 million donation from two private citizens, a new foundation will be established: The Lennart and Kerstin Holm Scholarship Fund for Mycological Research. This will have a significant impact on fungal research at Uppsala University, which examines systematics, ecology and evolutionary biology.
-
Mattias Jakobsson intervjuad i Rektorspodden
-
Fossila fotspår visar fotens utveckling
De äldsta kända fotspåren av förmänniskor har hittats på Medelhavsön Kreta och är minst sex miljoner år gamla, enligt ett internationellt team av forskare från Tyskland, Sverige, Grekland, Egypten och England. Studien har publicerats i tidskriften Scientific Reports och leds av leds av Uwe Kirscher och Madelaine Böhme vid universitetet i Tübingen.
-
Matvanornas betydelse för moderna hajars uppkomst
Tidslinje över håbrandsartade och gråhajsartade hajar under de senaste 83 miljoner åren. Foto/bild: José Vitor Silva Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
-
Philippine ethnic group has most Denisovan DNA
Fieldwork for the study on the island of Luzon. Photograph: Ophelia Persson The Philippine ethnic group Ayta Magbukon has the highest proportion of genes from our extinct relatives, the Denisovans, a new study led by Uppsala University shows. Their Denisovan share far exceeds that of ethnic groups in Papua New Guinea, who previously held the record. The study is published in the scientific journal Current Biology.
-
Bakterie som misstänks ge sjukdom hos människa hittad hos svenska fladdermusfästingar
Den kortbenta fladdermusfästingen Carios vespertilionis tillhör familjen mjuka fästingar och föredrar generellt fladdermöss framför människor. Foto/bild: Peter Wilhelmsson Den kortbenta fladdermusfästingen är en ganska vanlig blodsugare på fladdermöss i Sverige och det händer ibland att den också biter människor. I en ny studie beskriver forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet hur de funnit en art av borrelia hos fladdermusfästingar som de misstänker framkallar sjukdom hos människa. Det här är första gången arten påträffats i Sverige.
-
New beetle found in fossil faeces attributed to dinosaur ancestor
The animal to thank for the excellent preservation of Triamyxa coprolithica was probably the dinosaur ancestor Silesaurus opolensis. Photograph: Małgorzata Czaja The tiny beetle Triamyxa coprolithica is the first-ever insect to be described from fossil faeces. The animal the researchers have to thank for the excellent preservation was probably the dinosaur ancestor Silesaurus opolensis, which 230 million years ago ingested the small beetle in large numbers.
-
Komplett dna från 35 000 år gammal kvinna klarlagt
Genomet från skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1 visar att hon är en föregångare till de jägare-samlare-grupper som levde i Europa fram till istidens slut. Foto/bild: Mattias Jakobsson För första gången har man lyckats få fram hela genomet från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Nu har en forskargrupp, ledd av Mattias Jakobsson vid institutionen för organismbiologi, klarlagt hennes kompletta dna.
-
Ny studie förklarar hur plastkemikalier kan orsaka lägre IQ
I en ny studie söker forskarna förklara varför exponering för ämnet bisfenol F under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett.
-
Big ERC grant for research on the origin of land animals
Professor Per Ahlberg conducts research on the origin of land animals. Here with a fossil jaw from the lobe-finned fish Polyplocodus – probably a close relative of the first tetrapods. Photograph: Mikael Wallerstedt The European Research Council (ERC) has now distributed the grants in its 2020 ERC Advanced Grants call and Uppsala University is one of the recipients. The grant of EUR 2.4 million goes to Per Ahlberg, Professor of Evolutionary Organismal Biology, whose research seeks to reveal more about the origins of land animals by studying the tracks left by our more than 360 million-year-old ancestors – the ‘tetrapods’.
-
Largest-ever DNA mapping study of the Philippines
Over 50 millennia, at least five major immigration waves have successively populated the Philippines, the most comprehensive survey of genetic variations in the country to date shows. This Uppsala University study comprises 2.3 million DNA markers from some 1,000 individuals and suggests that climate change may have played a role in the mass movement of populations.
-
New light shed on the early evolution of limb bone marrow
When and how bone marrow first originated in the limbs of early four-legged animals is disputed in evolutionary biology. With the help of powerful X-ray technology, an international research team, led by Uppsala University, has now discovered that this evolutionary adaptation most likely took place after the first tetrapods stepped ashore. The study is published in the scientific journal eLife.
-
Multigenerational effects of environmental toxins
Bildtext The effects of the endocrine disruptor linuron on frogs are not limited to those exposed, but are passed on to their offspring and grand-offspring. First generation offspring have reduced body weight and decreased fertility, while second generation offspring have increased body weight and a disrupted metabolism. This is demonstrated by a new study conducted by researchers at Uppsala University and Stockholm University that has now been published in the journal Science of the Total Environment.
-
Chronic stress causes genetic changes in chickens
Researchers looked for signs of how chronic stress can affect the genes of the chickens, causing “epigenetic changes”. Photograph: Matton How can stress in animals be measured? Scientists from Uppsala University and elsewhere have now found that what are known as epigenetic biomarkers could be used to detect long-term exposure to stress in commercially raised chickens. This may, in time, lead to improved conditions in animal rearing. The study has been published in the journal Frontiers in Genetics.
-
Kraftiga tidvatten kan ha drivit på fiskarnas utveckling
Simulation of the tide at the end of silur. The colors indicate the tide height in meters for two different tide parameters. Photograph: Mattias Green/Bangor University Big tidal ranges some 400 million years ago may have initiated the evolution of bony fish and land vertebrates. This theory is now supported by researchers in the UK and at Uppsala University who, for the first time, have used established mathematical models to simulate tides on Earth during this period. The study has been published in Proceedings of the Royal Society A.
-
A tiny jaw from Greenland sheds light on the origin of complex teeth
A team of scientists led from Uppsala University have described the earliest known example of dentary bone with two rows of cusps on molars and double-rooted teeth. The new findings offer insight into mammal tooth evolution, particularly the development of double-rooted teeth. The results are published in the scientific journal PNAS.
-
A rare look at a dinosaur baby inside its egg
Using synchrotron X-rays, the researchers created an image of the skull from a sauropod embryo, including the parts that were embedded in the rocks. Photograph: Photo: Kundrát et al The great long-necked dinosaurs, or sauropods, of the Jurassic and Cretaceous periods were the largest animals ever to live on land. In a paper published in Current Biology, an international team of researchers including members from Uppsala University use cutting-edge imaging technology to give us a unique glimpse of the very beginning of a sauropod life: the face of an unhatched young inside an egg.
-
Tuatarans arvsmassa visar dess spännande historia
Tuataran kan bli över 100 år gammal. Foto/bild: Nicola Nelson Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten, som också kallas bryggödla på svenska, bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur. Forskningen publiceras i tidskriften Nature.
-
Ny kunskap om kontakten mellan olika stenålderskulturer
Mannen i grav 54 från det gropkeramiska gravfältet Ajvide på Gotland är begravd i raklångt ryggläge, typiskt för gropkeramiska gravar. Foto/bild: Göran Burenhult Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.
-
DNA från Dödahavsrullarna en ny ingång till historien
Dödahavsrullarna består av 25 000 fragment av pergament och papyrus som hittades 1947 i Qumran på Västbanken. De gömdes undan där år 70 e. Kr. och är ungefär 2 000 år gamla. Foto/bild: Courtesy of the Israel Antiquities uthority. Shai Halevi Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.
-
Short film about Evolution and Developmental biology
-
Thousands of teeth tell the long history of sharks
Doctoral student Mohamad Bazzi holding a lamniform shark tooth. Photograph: Jordi Estefa Sharks have roamed the earth’s oceans for around 450 million years. Although they survived the catastrophic extinction event that wiped out the dinosaurs, that event did alter the balance between two important shark groups. In his degree project, Mohamad Bazzi investigates which types of shark have been most successful during different periods.
-
Per Ahlberg i Vetenskapens värld
-
Meet our scientists at Scifest!
On March 5 - 7, Uppsala University and SLU hosts the science festival Scifest at Fyrishov. Many scientists from the Department of Organismal Biology will be there.
-
Professor Joëlle Rüegg intervjuad i TV4
-
Carina Schlebusch ny Wallenberg Academy Fellow
Carina Schlebusch, Terje Falck-Ytter och Haining Tian vid Uppsala universitet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Utnämningen kommer med ett femårigt anslag som ska främja långsiktighet i forskningen.
-
Björkénska priset för framstående forskning till evolutionsbiolog och paleontolog
Per Ahlberg, professor inom evolution och utvecklingsbiologi vid institutionen för organismbiologi och Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi vid institutionen för geovetenskaper har utsetts till 2019 års mottagare av Björkénska priset – ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
-
2019 års Oscarspris till Grzegorz Niedzwiedzki och Yaffa Epstein
Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats Yaffa Epstein vid juridiska institutionen och Grzegorz Niedzwiedzki vid institutionen för organismbiologi.
-
New and surprising light on the earliest tetrapods
Artistic reconstruction of the Sosnogorsk lagoon just before a deadly storm. Credit: Mikhail Shekhanov for the Ukhta Local Museum. Superbly preserved fossils from Russia, excavated with support of a grant from the National Geographic Society and described today by an international team in the leading scientific journal Nature, cast new and surprising light on one of the earliest tetrapods – the group of animals that made the evolutionary transition from water to land and ultimately became the ancestors not just of amphibians, reptiles, birds and mammals, but of ourselves.
-
DNA study sheds new light on the Neolithic Battle Axe Culture
Skeleton from a man linked to the Scandinavian battle ax culture that arose about 5,000 years ago. DNA from this individual was analyzed in the study. Photograph: Jonas Karlsson, Östergötland Museum In an interdisciplinary study published in Proceedings of the Royal Society B, an international research team has combined archaeological, genetic and stable isotope data to understand the demographic processes associated with the iconic Battle Axe Culture and its introduction in Scandinavia.
-
Photosynthesis in the dark
-
First prize at poster presentation
-
Who Does What in the Heterogeneous VTA?
-
Filter-feeding pterosaurs were the flamingoes of the Late Jurassic
The scans revealed many microscopic food remains including foraminifera (small amoeboid protists with external shells), small shells of marine invertebrates and possible remains of polychaete worms. Photograph: Qvarnström mfl. Modern flamingoes employ filter feeding and their feces are, as a result, rich in remains of microscopically-small aquatic prey. Very similar contents are described from more than 150 million year old pterosaur droppings in a recent paper in PeerJ. This represents the first direct evidence of filter-feeding in Late Jurassic pterosaurs and demonstrates that their diet and feeding environment were similar to those of modern flamingoes.
-
New article about fairy rings
-
Studies of fungi provide new knowledge of harmful mutations in cells
Historically, fairy rings have been associated with various supernatural notions, such as traces of witches’ cauldrons, dancing elves or other magical creatures. Photograph: Markus Hiltunen Long-lived mushrooms that grow in ‘fairy rings’ accumulate surprisingly few mutations over time. This finding indicates that their protection against harmful mutations is well developed. The results, to be published in the esteemed journal Current Biology, are interesting in terms of both medicine and evolutionary biology.
-
Uppsalabotanist hedras i Addis Abeba
Inga Hedberg i tjänsterummet på institutionen för organismbiologi I maj åkte Inga Hedberg tillbaka till Addis Abeba för att hedras för sitt arbete med Flora of Ethiopia and Eritrea som färdigställdes för tio år sedan. En flora i 8 volymer som nog inte hade blivit av utan Inga och Olle Hedberg.
-
Paper second place winner of Mark A. Smith Award in Neurochemistry