Bakterie som misstänks ge sjukdom hos människa hittad hos svenska fladdermusfästingar
2021-08-09

Den kortbenta fladdermusfästingen är en ganska vanlig blodsugare på fladdermöss i Sverige och det händer ibland att den också biter människor. I en ny studie beskriver forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet hur de funnit en art av borrelia hos fladdermusfästingar som de misstänker framkallar sjukdom hos människa. Det här är första gången arten påträffats i Sverige.
Redan på 1990-talet konstaterades att personer som angripits av fladdermusfästingar kan få kraftiga symptom som kräver antibiotikabehandling. I en ny studie som publicerats i tidskriften Microorganisms föreslår forskarna Thomas Jaenson och Peter Wilhelmsson att bakteriearten Borrelia sp CPB1 skulle kunna vara en bov i dramat.
Forskarna undersökte 92 individer av kortbent fladdermusfästing (Carios vespertilionis ) som samlats in i Uppland och Småland.
– Vi fann att 24 procent var infekterade med en eller flera borreliaarter som fylogenetiskt tillhör den grupp av borreliabakterier som orsakar återfallsfebrar. Vissa av de infekterade fästingarna var positiva för Borrelia sp CPB1, som tidigare påvisats i Storbritannien och Frankrike, säger Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
Inte i någon av de undersökta fästingarna kunde de hitta bakterien Borrelia burgdorferi sensu lato, som kan orsaka borrelios (Lyme disease), eller Borrelia miyamotoi, som orsakar en typ av återfallsfeber. De båda bakterierna överförs i Sverige av den vanliga fästingen Ixodes ricinus.
Även om Borrelia sp CPB1 tillhör den grupp bakterier som orsakar återfallsfebrar så påpekar forskarna att det krävs mer forskning för att säkert kunna säga att den framkallar sjukdom hos människa.
Linda Koffmar
VETENSKAPLIG ARTIKEL
Jaenson, T.G.T.; Wilhelmsson, P. First Record of a Suspected Human-Pathogenic Borrelia Species in Populations of the Bat Tick Carios vespertilionis in Sweden. Microorganisms 2021, 9, 1100. https://doi.org/10.3390/ microorganisms9051100
News
-
Linnémedaljen har tilldelats Mattias Jakobsson
Professor Mattias Jakobsson har tilldelats Uppsala universitets Linnémedalj för 2023.
-
Tobias Andermann and Mattias Jakobsson awarded prizes from the The Royal Society of Sciences
The Royal Society of Sciences at Uppsala has presented their prizes for 2023. Among the winners are two people from IOB.
-
New findings on the genetic history of Europeans
Example of pottery roughly 6,000 years old from the Lublin-Volhynian agrarian culture, Książnice 2, Poland. Photo: Stanisław Wilk A new DNA study has nuanced the picture of how different groups intermingled during the European Stone Age, but also how certain groups of people were actually isolated. The study was carried out by researchers at Uppsala University working with an international team of researchers, who produced new genetic data from 56 Central and Eastern European individuals from the Stone Age.
-
Center för människans förhistoria får forskningsanslag från Vetenskapsrådet
Fem forskningsmiljöer vid Uppsala universitet får bidrag i Vetenskapsrådets excellenssatsning. Det handlar om nyskapande forskning kring vikingatiden, livets kemi, geometri och fysik, extrema klimathändelser och människans förhistoria. Människans förhistoria är ett center som drivs av forskningsprogrammet Människans evolution.
-
Torftig livsmiljö för suggor påverkar kultingarnas arvsmassa
Forskarna såg påverkan i hjärnan hos kultingar till suggor som levt i ostimulerande och obekväma förhållanden. Foto: Getty images I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.
-
Mikael Thollesson i UppTalk Weekly
Mikael Thollesson har medverkat i UppTalk Weekly och pratat om utforskning av okända svampdjur i havet. Se samtalet nedan.
-
Grzegorz Niedzwiedzki med i P4-dokumentär
Forskaren Grzegorz Niedzwiedzki har medverkat i en dokumentär som heter "Dinosauriejägaren" från Sveriges Radio P4.
-
MIkael Thollesson i UppTalk Weekly
Mikael Thollesson kommer att vara med i samtalsserien UppTalk weekly den 18 april mellan 12:00 och 12:30. Samtalet sänds live på Youtube.
-
Scientists: Madagascar’s unique biodiversity in grave danger
Lemurs are primates and unique to Madagascar. Photograph: Tobias Andermann Madagascar has an enormous biodiversity, with most of the plant and animal species found nowhere else on earth. But the rich life on the island is in grave danger and governments and environmental organisations must help. This is claimed by a large number of researchers, including from Uppsala University, in the journal Science.
-
New major EU-funded research project takes broader approach to mental health
To improve understanding of mental health, today’s symptom-based diagnoses need to be complemented with biological criteria accounting for differences between individuals and the sexes. A major EU-funded research project, coordinated by Uppsala University, will pursue an interdisciplinary path towards better strategies to protect vulnerable individuals from mental illness.
-
DNA sequence enhances understanding origins of jaws
A regulatory DNA sequence preserved in jawed vertebrates labels the jaw joint cells (magenta) on the background of craniofacial cartilages and blood vessels (green) in the head of zebrafish larva. Photograph: Laura Waldmann Researchers at Uppsala University have discovered and characterised a DNA sequence found in jawed vertebrates, such as sharks and humans, but absent in jawless vertebrates, such as lampreys. This DNA is important for the shaping of the joint surfaces during embryo development.
-
Genetisk variation skapas i svampsporer
En så kallad häxring. Forskarna har utnyttjat dess tillväxtsätt för att undersöka genetisk variation i svampar.
Foto/bild: Markus HiltunenDen mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
-
Large predatory dinosaurs discovered in Skåne
Part of a jaw from one of the dinosaurs found in Norra Albert. The discovery is just over 200 million years old.
Photograph: Grzegorz NiedzwiedzkiRoughly 200-million-year-old footprints of large predatory dinosaurs, along with the skeletons of other dinosaurs, animals and plant fossils, have been discovered in the Norra Albert clay pit in northern Skåne. The discoveries surprised the researchers, as they show that carnivorous dinosaurs of this size existed much earlier than previously known.
-
Uppsala expedition to Greenland makes spectacular fossil discovery
Here is the whole team at the excavation site. From left: Alex Chavanne, Grzegorz Niedzwiedzki, Per Ahlberg, Henning Blom, Martin Qvarnström and John Marshall. Following an exceptionally successful scientific expedition to Greenland, more than 200 kg of fossil material is on its way back to Uppsala. “The discoveries will revolutionize our understanding of the early evolution of land vertebrates” says Per Ahlberg, Professor of evolutionary Organismal Biology and leader of the expedition.
-
The world’s oldest heart found in placoderm
Aided by advanced X-ray technology, it has been possible to study the inner organs of placoderm fossils in this lump of limestone. Most researchers can only guess how animals that lived hundreds of millions of years ago were built internally, given that innards disintegrate. However, researchers have now found extremely well-preserved hearts, stomachs, livers and intestines in 380-million-year-old placoderm fossils.
-
Svampar viktiga i sötvattensmiljöernas ekosystem
Löven som faller i bäcken koloniseras snabbt av svampar som bryter ner dem och gör näringen tillgänglig för andra organismer i vattendraget. Foto/bild: Getty Images Tillgång till sötvatten är helt nödvändigt för vår överlevnad. Utan det lider vi brist på dricksvatten, fisk att äta och möjlighet att bevattna åkrar. Sjöar, floder och pölar är dessutom hem för otaliga arter. Men hur de här känsliga ekosystemen är uppbyggda är inte helt känt.
-
Hundreds of large habitat shifts have shaped life on Earth today
Sampling expedition in the Indian Ocean. Photograph: Ramon Massana, Institute of Marine Sciences (ICM) in Barcelona. An international team led by Uppsala University researchers has uncovered that eukaryotes (organisms with a cellular nucleus) have made hundreds of big leaps from sea to soil and freshwater habitats, and vice versa, during their evolution. The results, published in Nature Ecology and Evolution, also provide insights into what the habitats of our ancient microbial ancestors looked like.
-
Video about Ancient DNA
Arbetet kräver minutiösa förberedelser i form av speciella renrumsoveraller, masker och handskar för att minska föroreningsrisken. Foto/bild: Marcus Holmqvist Idag kan avancerad dna-teknik hjälpa oss förstå hur människor och folkgrupper levde och interagerade för tusentals år sedan. Följ med in i Uppsala universitets Ancient DNA-laboratorium, som sätter ljus på forntida kvarlevor.
-
Climate resilient microalgae could help restore coral reefs
Corals bleaching due to high water temperatures. Photograph: Getty Images Coral species exhibit different temperature tolerances. This is in part due to the composition of their microalgae symbionts. With a new method, researchers from Uppsala University were able to predict how individual microalgae might behave under future temperature stress and identify more tolerant coral symbionts.
-
Lyssna på Per Ahlberg i forskarpodden
Ventastega - en tetrapod som levde under devontiden i vad som nu är Lettland. Foto/bild: Pavel Beznosov För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi, har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder.
-
ERC-anslag till Fabien Burki
Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut 313 nya ERC Consolidator Grants i 24 olika länder. Bland mottagarna finns två forskare vid Uppsala universitet: Maria Tenje och Fabien Burki. Dessutom delas ett ERC Starting Grant ut till Ingela Lanekoff.
-
350 years old remains in a Stone Age site in Portugal
Maxilla and tooth from the specimen excavated at Cabeço da Amoreira in Portugal, used for biomolecular analyses in this study. Photograph: Rita Peyroteo Stjerna An African man who lived just 350 years ago was buried in a prehistoric shell midden in Amoreira in Portugal. This was very surprising because Amoreira and other midden sites in the Muge region are well known by archaeologists for the cemeteries of the last hunter-gatherers living in the area 8 000 years-ago.
-
The reign of the dinosaurs ended in spring
The asteroid which killed nearly all of the dinosaurs struck Earth during springtime. This conclusion was drawn by an international team of researchers after having examined thin sections, high-resolution synchrotron X-ray scans, and carbon isotope records of the bones of fishes that died less than 60 minutes after the asteroid impacted. The team presents its findings in the journal Nature.
-
Exposure to chemical mixtures during pregnancy alters brain development
By linking human population studies with experiments in cell and animal models, researchers have provided evidence that complex mixtures of endocrine disrupting chemicals impact children’s brain development and language acquisition. With their novel approach, the scientists show that up to 54 per cent of pregnant women were exposed to experimentally defined levels of concern.
-
Previously unknown dinosaur habitat found in Poland
This footprint of a bipedal predatory dinosaur, 199 million years old, is so well preserved that even details such as claws and skin are distinguishable. Photograph: Grzegorz Niedzwiedzki In summer 2021, in an opencast clay mine in Borkowice, Poland, researchers found what may be Europe’s largest array of dinosaur tracks. Several hundred very well-preserved footprints from at least seven dinosaur species were discovered, and the scientists say far more remain to be found.
-
Multimillion kronor bequest to mycological research at Uppsala University
The mycology research conducted at Uppsala University includes systematics and ecology. The image shows inedible false honey mushrooms growing from a tree stump. Photograph: Getty Images Thanks to an SEK 10 million donation from two private citizens, a new foundation will be established: The Lennart and Kerstin Holm Scholarship Fund for Mycological Research. This will have a significant impact on fungal research at Uppsala University, which examines systematics, ecology and evolutionary biology.
-
Mattias Jakobsson intervjuad i Rektorspodden
-
Fossila fotspår visar fotens utveckling
De äldsta kända fotspåren av förmänniskor har hittats på Medelhavsön Kreta och är minst sex miljoner år gamla, enligt ett internationellt team av forskare från Tyskland, Sverige, Grekland, Egypten och England. Studien har publicerats i tidskriften Scientific Reports och leds av leds av Uwe Kirscher och Madelaine Böhme vid universitetet i Tübingen.
-
Matvanornas betydelse för moderna hajars uppkomst
Tidslinje över håbrandsartade och gråhajsartade hajar under de senaste 83 miljoner åren. Foto/bild: José Vitor Silva Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
-
Philippine ethnic group has most Denisovan DNA
Fieldwork for the study on the island of Luzon. Photograph: Ophelia Persson The Philippine ethnic group Ayta Magbukon has the highest proportion of genes from our extinct relatives, the Denisovans, a new study led by Uppsala University shows. Their Denisovan share far exceeds that of ethnic groups in Papua New Guinea, who previously held the record. The study is published in the scientific journal Current Biology.
-
Bakterie som misstänks ge sjukdom hos människa hittad hos svenska fladdermusfästingar
Den kortbenta fladdermusfästingen Carios vespertilionis tillhör familjen mjuka fästingar och föredrar generellt fladdermöss framför människor. Foto/bild: Peter Wilhelmsson Den kortbenta fladdermusfästingen är en ganska vanlig blodsugare på fladdermöss i Sverige och det händer ibland att den också biter människor. I en ny studie beskriver forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet hur de funnit en art av borrelia hos fladdermusfästingar som de misstänker framkallar sjukdom hos människa. Det här är första gången arten påträffats i Sverige.
-
New beetle found in fossil faeces attributed to dinosaur ancestor
The animal to thank for the excellent preservation of Triamyxa coprolithica was probably the dinosaur ancestor Silesaurus opolensis. Photograph: Małgorzata Czaja The tiny beetle Triamyxa coprolithica is the first-ever insect to be described from fossil faeces. The animal the researchers have to thank for the excellent preservation was probably the dinosaur ancestor Silesaurus opolensis, which 230 million years ago ingested the small beetle in large numbers.
-
Komplett dna från 35 000 år gammal kvinna klarlagt
Genomet från skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1 visar att hon är en föregångare till de jägare-samlare-grupper som levde i Europa fram till istidens slut. Foto/bild: Mattias Jakobsson För första gången har man lyckats få fram hela genomet från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Nu har en forskargrupp, ledd av Mattias Jakobsson vid institutionen för organismbiologi, klarlagt hennes kompletta dna.
-
Ny studie förklarar hur plastkemikalier kan orsaka lägre IQ
I en ny studie söker forskarna förklara varför exponering för ämnet bisfenol F under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett.
-
Big ERC grant for research on the origin of land animals
Professor Per Ahlberg conducts research on the origin of land animals. Here with a fossil jaw from the lobe-finned fish Polyplocodus – probably a close relative of the first tetrapods. Photograph: Mikael Wallerstedt The European Research Council (ERC) has now distributed the grants in its 2020 ERC Advanced Grants call and Uppsala University is one of the recipients. The grant of EUR 2.4 million goes to Per Ahlberg, Professor of Evolutionary Organismal Biology, whose research seeks to reveal more about the origins of land animals by studying the tracks left by our more than 360 million-year-old ancestors – the ‘tetrapods’.
-
Largest-ever DNA mapping study of the Philippines
Over 50 millennia, at least five major immigration waves have successively populated the Philippines, the most comprehensive survey of genetic variations in the country to date shows. This Uppsala University study comprises 2.3 million DNA markers from some 1,000 individuals and suggests that climate change may have played a role in the mass movement of populations.
-
New light shed on the early evolution of limb bone marrow
When and how bone marrow first originated in the limbs of early four-legged animals is disputed in evolutionary biology. With the help of powerful X-ray technology, an international research team, led by Uppsala University, has now discovered that this evolutionary adaptation most likely took place after the first tetrapods stepped ashore. The study is published in the scientific journal eLife.
-
Multigenerational effects of environmental toxins
Bildtext The effects of the endocrine disruptor linuron on frogs are not limited to those exposed, but are passed on to their offspring and grand-offspring. First generation offspring have reduced body weight and decreased fertility, while second generation offspring have increased body weight and a disrupted metabolism. This is demonstrated by a new study conducted by researchers at Uppsala University and Stockholm University that has now been published in the journal Science of the Total Environment.
-
Chronic stress causes genetic changes in chickens
Researchers looked for signs of how chronic stress can affect the genes of the chickens, causing “epigenetic changes”. Photograph: Matton How can stress in animals be measured? Scientists from Uppsala University and elsewhere have now found that what are known as epigenetic biomarkers could be used to detect long-term exposure to stress in commercially raised chickens. This may, in time, lead to improved conditions in animal rearing. The study has been published in the journal Frontiers in Genetics.
-
Kraftiga tidvatten kan ha drivit på fiskarnas utveckling
Simulation of the tide at the end of silur. The colors indicate the tide height in meters for two different tide parameters. Photograph: Mattias Green/Bangor University Big tidal ranges some 400 million years ago may have initiated the evolution of bony fish and land vertebrates. This theory is now supported by researchers in the UK and at Uppsala University who, for the first time, have used established mathematical models to simulate tides on Earth during this period. The study has been published in Proceedings of the Royal Society A.
-
A tiny jaw from Greenland sheds light on the origin of complex teeth
A team of scientists led from Uppsala University have described the earliest known example of dentary bone with two rows of cusps on molars and double-rooted teeth. The new findings offer insight into mammal tooth evolution, particularly the development of double-rooted teeth. The results are published in the scientific journal PNAS.
-
A rare look at a dinosaur baby inside its egg
Using synchrotron X-rays, the researchers created an image of the skull from a sauropod embryo, including the parts that were embedded in the rocks. Photograph: Photo: Kundrát et al The great long-necked dinosaurs, or sauropods, of the Jurassic and Cretaceous periods were the largest animals ever to live on land. In a paper published in Current Biology, an international team of researchers including members from Uppsala University use cutting-edge imaging technology to give us a unique glimpse of the very beginning of a sauropod life: the face of an unhatched young inside an egg.
-
Tuatarans arvsmassa visar dess spännande historia
Tuataran kan bli över 100 år gammal. Foto/bild: Nicola Nelson Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten, som också kallas bryggödla på svenska, bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur. Forskningen publiceras i tidskriften Nature.
-
Ny kunskap om kontakten mellan olika stenålderskulturer
Mannen i grav 54 från det gropkeramiska gravfältet Ajvide på Gotland är begravd i raklångt ryggläge, typiskt för gropkeramiska gravar. Foto/bild: Göran Burenhult Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.
-
DNA från Dödahavsrullarna en ny ingång till historien
Dödahavsrullarna består av 25 000 fragment av pergament och papyrus som hittades 1947 i Qumran på Västbanken. De gömdes undan där år 70 e. Kr. och är ungefär 2 000 år gamla. Foto/bild: Courtesy of the Israel Antiquities uthority. Shai Halevi Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.
-
Short film about Evolution and Developmental biology