Mikael Thollesson i UppTalk Weekly

I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.

Mikael Thollesson har medverkat i UppTalk Weekly och pratat om utforskning av okända svampdjur i havet. Se samtalet nedan.

Forskaren Grzegorz Niedzwiedzki har medverkat i en dokumentär som heter "Dinosauriejägaren" från Sveriges Radio P4.

Mikael Thollesson kommer att vara med i samtalsserien UppTalk weekly den 18 april mellan 12:00 och 12:30. Samtalet sänds live på Youtube. 

Madagaskar uppvisar en enorm biologisk mångfald där de flesta växt- och djurarterna inte finns någon annanstans på jorden. Men det rika livet på ön är akut hotat och nu måste regeringar och miljöorganisationer hjälpa till och bevara mångfalden i samarbete med, och till gagn för, landets befolkning. Detta skriver forskare från över 50 olika organisationen och lärosäten i tidningen Science.

För att bättre förstå vad det är som gör att vi drabbas av psykisk ohälsa behövs mer kunskap om individers biologiska bakgrundsfaktorer. Uppsala universitet kommer att koordinera ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt med 15 olika partners som ska stärka kunskapsläget på området. Projektet startar i december och finansieras av EU-programmet Horizon Europe.

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt och karakteriserat en dna-sekvens som finns hos ryggradsdjur med käkar, till exempel hajar och människor, men som saknas hos käklösa ryggradsdjur, till exempel nejonögon. Det här dna:t är viktigt för utformningen av käkledsytorna redan under embryoutvecklingen.

Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Drygt 200 miljoner år gamla fotavtryck av stora rovdinosaurier, liksom skelett från både dinosaurier, andra djur och växtfossil har hittats i lertäkten Norra Albert i norra Skåne. Fynden överraskade forskarna då de visar på att köttätande dinosaurier av den hör storleken fanns långt tidigare än vad som hittills varit känt.

Efter en mycket framgångsrik forskningsexpedition till Grönland är mer än 200 kilo fossilmaterial på väg till Uppsala. ”Våra fynd kommer att revolutionera bilden av landryggradsdjurens tidiga evolution”, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi och expeditionens ledare.

Hur djur som levde för hundratals miljoner år sedan var uppbyggda invärtes är något forskare för det mesta får gissa sig till eftersom inälvor ruttnar bort. Men i 380 miljoner år gamla fossil från pansarhajar har forskarna nu hittat ytterst välbevarade hjärtan, magsäckar, levrar och tarmar.

Tillgång till sötvatten är helt nödvändigt för vår överlevnad. Utan det lider vi brist på dricksvatten, fisk att äta och möjlighet att bevattna åkrar. Sjöar, floder och pölar är dessutom hem för otaliga arter. Men hur de här känsliga ekosystemen är uppbyggda är inte helt känt.

Idag kan avancerad dna-teknik hjälpa oss förstå hur människor och folkgrupper levde och interagerade för tusentals år sedan. Följ med in i Uppsala universitets Ancient DNA-laboratorium, som sätter ljus på forntida kvarlevor.

För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi, har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder.

Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut 313 nya ERC Consolidator Grants i 24 olika länder. Bland mottagarna finns två forskare vid Uppsala universitet: Maria Tenje och Fabien Burki. Dessutom delas ett ERC Starting Grant ut till Ingela Lanekoff.

En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.

Jättemeteoriten som utrotade alla dinosaurier utom fåglarna slog ned under våren. Det har ett internationellt team av forskare kommit fram till genom att undersöka tunnsnitt, högupplösta synkrotronröntgenbilder och kol-isotoper från ben av fiskar som dog mindre än en timme efter meteoritnedslaget. Teamet presenterar nu sina resultat i tidskriften Nature.

Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk och nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.

Vad som kan vara den största ansamlingen av dinosauriefotspår i Europa hittades sommaren 2021 i en lertäkt i Borkowice i Polen. Flera hundra mycket välbevarade avtryck av minst sju olika dinosauriearter påträffades. Och mycket mer finns att finna, menar forskarna.

Tack vare en donation på över 10 miljoner kronor från två privatpersoner kommer en ny stiftelse, ”Lennart och Kerstin Holms stipendiefond för mykologisk forskning” att bildas. Det här får stor betydelse för svampforskningen vid Uppsala universitet, som fördjupar sig i systematik, ekologi och evolutionsbiologi.

De äldsta kända fotspåren av förmänniskor har hittats på Medelhavsön Kreta och är minst sex miljoner år gamla, enligt ett internationellt team av forskare från Tyskland, Sverige, Grekland, Egypten och England. Studien har publicerats i tidskriften Scientific Reports och leds av leds av Uwe Kirscher och Madelaine Böhme vid universitetet i Tübingen.

Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Den kortbenta fladdermusfästingen är en ganska vanlig blodsugare på fladdermöss i Sverige och det händer ibland att den också biter människor. I en ny studie beskriver forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet hur de funnit en art av borrelia hos fladdermusfästingar som de misstänker framkallar sjukdom hos människa. Det här är första gången arten påträffats i Sverige.

Den nya skalbaggsarten Triamyxa coprolithica är den första insekten någonsin att bli vetenskapligt beskriven från en koprolit (fossilt bajs). Ett hungrigt djur, förmodligen dinosauriesläktingen Silesaurus opolensis, hjälpte forskarna att samla in och bevara skalbaggarna genom att svälja dem i massor för 230 miljoner år sedan. Forskningen publiceras i tidskriften Current Biology.

För första gången har man lyckats få fram hela genomet från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Nu har en forskargrupp, ledd av Mattias Jakobsson vid institutionen för organismbiologi, klarlagt hennes kompletta dna.

Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett.

Uppsala universitet får ett av bidragen när Europeiska forskningsrådet (ERC) nu har fördelat bidrag inom utlysningen av 2020 års ”ERC Advanced Grants”. Uppsalabidraget på 2,4 miljoner euro går till Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi, som forskar om spåren efter våra mer än 360 miljoner år gamla förfäder – de så kallade tetrapoderna – för att förstå mer om landdjurens ursprung.

Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem stora inflyttningsvågor. Det visar den mest omfattande kartläggningen som har gjorts av de genetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och antyder att migrationsvågorna till stor del styrts av klimatförändringar.

När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land.

Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara de grodor som utsatts för det som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet.

Hur kan man mäta stress hos djur? Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu funnit att så kallade epigenetiska markörer skulle kunna användas för att upptäcka långvarig stress hos kommersiellt uppfödda kycklingar. Det här kan på sikt leda till förbättrade förhållanden inom djuruppfödningen. Studien har publicerats i tidskriften Frontiers in Genetics.

Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Den teorin får nu stöd av forskare i Storbritannien och vid Uppsala universitet som för första gången använt etablerade matematiska modeller för att simulera tidvatten på jorden under den här perioden. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society A.

I en ny vetenskaplig artikel ger forskare från bland annat Uppsala universitet en glimt av hur en långhalsad dinosaurie-baby såg ut inuti sitt ägg innan kläckning. Forskargruppen kunde med avancerad visualiseringsteknik se även små och sköra delar av embryot som låg inbäddade i sten. Fynden beskrivs i tidskriften Current Biology.

Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten, som också kallas bryggödla på svenska, bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur. Forskningen publiceras i tidskriften Nature.

Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.

Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.

Hajar har funnits ungefär 450 miljoner år på jorden. De överlevde katastrofen som utrotade dinosaurierna, men från och med denna händelse ändrades balansen mellan två viktiga hajgrupper. I sitt avhandlingsarbete undersöker Mohamad Bazzi vilka typer av hajar varit mest framgångsrika under olika tidsperioder.

Den 5-7 mars arrangerar Uppsala Universitet och SLU vetenskapsfestivalen Scifest på Fyrishov. Många forskare från Institutionen för Organismbiologi kommer att vara där. 

Carina Schlebusch, Terje Falck-Ytter och Haining Tian vid Uppsala universitet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Utnämningen kommer med ett femårigt anslag som ska främja långsiktighet i forskningen.

Per Ahlberg, professor inom evolution och utvecklingsbiologi vid institutionen för organismbiologi och Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi vid institutionen för geovetenskaper har utsetts till 2019 års mottagare av Björkénska priset – ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.

Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats Yaffa Epstein vid juridiska institutionen och Grzegorz Niedzwiedzki vid institutionen för organismbiologi.