Årets ljushuvud

Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.

Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.

Hajar har funnits ungefär 450 miljoner år på jorden. De överlevde katastrofen som utrotade dinosaurierna, men från och med denna händelse ändrades balansen mellan två viktiga hajgrupper. I sitt avhandlingsarbete undersöker Mohamad Bazzi vilka typer av hajar varit mest framgångsrika under olika tidsperioder.

Den 5-7 mars arrangerar Uppsala Universitet och SLU vetenskapsfestivalen Scifest på Fyrishov. Många forskare från Institutionen för Organismbiologi kommer att vara där. 

Carina Schlebusch, Terje Falck-Ytter och Haining Tian vid Uppsala universitet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Utnämningen kommer med ett femårigt anslag som ska främja långsiktighet i forskningen.

Per Ahlberg, professor inom evolution och utvecklingsbiologi vid institutionen för organismbiologi och Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi vid institutionen för geovetenskaper har utsetts till 2019 års mottagare av Björkénska priset – ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.

Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats Yaffa Epstein vid juridiska institutionen och Grzegorz Niedzwiedzki vid institutionen för organismbiologi.

Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Tetrapoder var den grupp djur som tog det evolutionära klivet från vatten till land och på detta sätt blev förfäder, inte bara till amfibier, reptiler, fåglar och däggdjur, utan också till oss människor. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.

I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. I en ny vetenskaplig artikel beskrivs väldigt likt innehåll från över 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Det är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura också var filtrerare och åt liknande föda som dagens flamingor.

Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.

I maj åkte Inga Hedberg tillbaka till Addis Abeba för att hedras för sitt arbete med Flora of Ethiopia and Eritrea som färdigställdes för tio år sedan. En flora i 8 volymer som nog inte hade blivit av utan Inga och Olle Hedberg.

Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar eller stenkammargravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland, Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.

En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

Under perioden trias (252 – 201 miljoner år sedan) levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn. Resultaten publiceras i Science.

Efter sju år av vetenskapliga undersökningar kan forskare konstatera att en ny art av dinofågeln Archaeopteryx har hittats, Archaeopteryx albersdoerferi. Flera forskare från Uppsala universitet är delaktiga i studien, vars resultat visar att den nya arten är ungefär 400 000 år yngre än de andra Archaeopteryx som tidigare har påträffats.

Själviska gener är gener som sprids vidare till nästa generation men som inte har någon fördel för individen i stort och kan ibland vara skadliga. Forskare vid Uppsala universitet har för första gången sekvenserat, eller kartlagt, två stycken själviska gener i mögelsvampen Neurospora intermedia som får svampsporer att döda sina syskon. Oväntat nog var generna inte släkt med varandra, vilket kan tyda på att själviska gener är vanligare än vad man tidigare trott.

För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Evolution och utvecklingsbiologi (Uppsala Universitet) och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.

Forskare vid Systematisk biologi (Uppsala Universitet), SLU, Tartu universitet och European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg har tillsammans genomfört den första globala genomiska kartläggningen av bakterier och svampar i jord. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Som vapen produceras en mängd olika antibiotiska ämnen samtidigt som resistenser utvecklas som motmedel.

I en ny studie har forskare från Sverige och Storbritannien undersökt hur det hormonstörande ämnet linuron påverkar fortplantningen hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis. Forskarna fann att linuron, som används som bekämpningsmedel, försämrade hanarnas fertilitet samt att yngel utvecklade äggstockar istället för testiklar i högre utsträckning vilket försköt könsfördelningen till fler honor.

I en tvärvetenskaplig studie har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4 000 år av Iberiska halvöns förhistoria. Forskare från Människans Evolution är medförfattare till studien.

Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell forskargrupp har använt synkrotron-mikrotomografi för att kunna hitta svar på frågan utan att skada fossilen. Resultaten visar att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.

Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern.
Läs mer

Årets Systematikdagar, de tolfte i ordningen, äger rum 21-22 november i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Systematikdagarna vänder sig också till en bred publik och det behövs inga särskilda förkunskaper för att kunna hänga med i programmet och den naturintresserade allmänheten är välkommen att ta del av föreläsningarna.