Forskarutbildningsämnen inom organismbiologi

Evolutionär utvecklingsbiologi

Evolutionär organismbiologi, Evolutionary Organismal Biology (EBC, Inst f organismbiologi). Evolutionär organismbiologi är ett ämne som analyserar storskalig morfologisk evolution från ett fylogenetiskt grundperspektiv. Särskild vikt läggs vid att sammankoppla morfologiska och utvecklingsgenetiska data inom en gemensam fylogenetisk ram, för att därigenom belysa korrelationen mellan evolutionen av den genetiska mönsterläggningen och den resulterande morfologin. Ämnesområdet innefattar även paleontologisk forskning med fokus på morfologisk evolution och fylogeni.

Fysiologisk botanik

Fysiologisk botanik, Physiological Botany (EBC, Inst f organismbiologi). Fysiologisk botanik är ett organismbiologiskt ämne, inriktat mot de processer i organismen, metaboliska och cellulära, som bestämmer dess egenskaper. Ämnet innefattar växter, men också av tradition fotosyntetiska cyanobakterier. Aktuell forskning inom ämnet är huvudsakligen experimentell, och innefattar ett brett spektrum av tekniska ansatser. Genetisk och molekylärbiologisk teknik liksom biokemiska metoder och mikroskopiteknik har en viktig roll. Funktionella studier, baserade på de fullständiga genomsekvenserna från modellorganismer, särskilt Arabidopsis thaliana, är en viktig del av verksamheten.

Fysiologi och miljötoxikologi

Jämförande fysiologi, Comparative Physiology (EBC, Inst f organismbiologi). Den jämförande fysiologin omfattar fysiologiska, biokemiska och molekylära studier av hur olika organismer har anpassat sig till olika levnadsätt och livsmiljöer. Studierna utförs både på hela organismer och på vävands-, cell- och molekylnivå. En viktig frågeställning är hur olika fysiologiska processer har utvecklats från ett mer primitivt stadium till en mer avancerad och komplex form, samt vilka förändringar som har skett under utvecklingens gång.

Miljötoxikologi, Environmental Toxicology (EBC, Inst f organismbiologi). Miljötoxikologi studerar hur miljökemikalier kan störa cellulära funktioner och därigenom ge upphov till negativa hälsoeffekter hos högexponerade organismer (inklusive människan). Ämnesområdet inkluderar enzymkatalyserad omvandling av kemikalier till toxiska metaboliter som negativt påverk ar ”målcellernas” struktur och funktion. Vidare studeras toxiska effekter under tidiga livsstadier då känsligheten för bestående påverkan är särskilt stor.

Systematik

Systematik, Systematics (EBC, Inst f organismbiologi). Ämnet omfattar systematik med betoning på fylogenetiska och evolutionära frågeställningar på olika taxonomiska nivåer. Vidare ingår beskrivning och analys av biodiversitet och systematik i olika floraområden, molekylära studier av genfylogenier samt datering av och statistisk support för evolutionära träd.

Människans evolution och genetik

Människans evolution och genetik är ett ämne som fokuserar på de evolutionära processer som har format, och formar, vår egen art. Fokus ligger på att förstå människans och hominiders evolution och demografiska historia utifrån ett genetiskt perspektiv och med hjälp av teoretiska och empiriska studier. Dessa studier undersöker människans genom, genetiska variation, egenskaper och evolutionära processer. Även människans interaktioner och co-evolution med andra organismer och fenomen studeras. Ämnet omfamnar humangenetik, populationsgenetik/genomik, beräkningsbiologi, molekylärgenetik, arkeogenetik, och gen-kultur co-evolution. Ämnet har även beröringspunkter mot till medicinsk genetik, paleontologi, arkeologi, antropologi, osteologi och evolutionärlingvistik.